tisdag 19 maj 2015

Vaggvisor för små kriminella - Heather O´Neil

Betyg: BBBBB
(av fem möjliga)

Bokförlag: Etta förlag
Utgivningsår: oktober 2014 (danskt band)
november 2015 (pocket)
Antal sidor: 378 sidor
ISBN: 9789187648250 (danskt band)
9789187917103 (pocket)
Baby växer upp med sin hårt missbrukande pappa Jules och lever den största delen av sin barndom på Montreals gator, i fosterhem eller tillsammans med andra ungdomar. Med en pappa som ömsom älskar, ömsom hatar henne så är allt hon önskar att bli sedd och älskad och söker ständigt bekräftelse och trygghet i människorna omkring sig. Den äldre mannen Alphonse blir den som ger henne detta och de inleder ett förhållande som leder till att han blir hennes hallick och förser henne med heroin.
Men när den trettonåriga Baby plötsligt upplever äkta hålla-i-handen- och pirr-i-magen- kärlek för den jämnårige Xavier ändras plötsligt allt. När han får reda på sanningen om hennes "riktiga" liv förbjuds han av sina föräldrar att träffa henne. Baby vill lämna Alphonse och börja om men hur kan hon göra det utan att råka illa ut?
 

 Heather O´Neil är född och bosatt i Montreal, Kanada. Hon började skriva professionellt i tidiga tjugoårsåldern, och har även gjort kortfilm, skrivit filmmanus, poesi och för The New York Times Magazine. Vaggvisor för små kriminella är Heather ONeills debutroman, och en internationell bästsäljare. Den fick henne nominerad till åtskilliga priser runt om i världen, bl.a. till The Orange Prize of Fiction och Grand prix du livre de Montréal. Hon vann den nationella boktävlingen Canada Reads 2007 och Hugh McLennan Prize for fiction året därpå.

Jag gick och trånade länge efter att få läsa den här boken men jag kom aldrig riktigt till skott. Just nu ångrar jag att jag inte läste den här tidigare, för tänk vad jag har gått miste om!
Den här boken är utan tvekan en av de bästa jag har läst. Bara genom att läsa på baksidan av boken skulle man lätt kunna avfärda den som för tung eller för mycket svärta, vilket det också är, men historien innehåller även en hel del kärlek och värme.
Bokens huvudkaraktär Baby, har ett barns självklara naivitet inför omvärlden och människorna i den samtidigt som hon är vuxet genomskådande och kritisk. Med andra ord; hon förstår ofta att hon blir utnyttjad men väljer att blunda för det och ser istället de få ljusglimtar och fördelar som finns.
Språket är enkelt men med en annorlunda historia som är samhällskritisk. Ibland känns historien självupplevd för det finns många detaljrika händelser och karaktärer som känns allt för galna för att vara påhittade.

Avslutar med ett stycke ur boken och missa absolut inte att läsa den här fantastiska boken!

Plötsligt insåg jag att jag ville att allting skulle vara som när jag var yngre. När man är tillräckligt liten vet man inte att man bor i en trång och sjabbig lägenhet. En trasig stol är ingenting annat än en stol. En maskros som växer i en spricka i asfalten utanför ens hus är en trädgård. Man tror att en sång som ens förälder sjunger på kvällen är den vackraste operan i världen. När man är liten faller det en aldrig in att man behöver något annat än det ens föräldrar kan erbjuda en.

lördag 16 maj 2015

Jag är den som skall komma - Johanna Nilsson

Betyg: BBBB
(av fem möjliga)

Bokförlag: Forum bokförlag
Utgivningsår: januari 2013 (inbunden)
Antal sidor: 219 sidor
ISBN: 9789137137827
 Den unga kvinnan Bernice är inlagd på ett mentalsjukhus. Först förlorade hon och maken John sin ofödda dotter Lilja i ett missfall som gjorde henne galen av sorg. Strax därpå träffades hon av blixten och gick in i en psykos som får henne att tro att hon är Messias. Nu vill hon frälsa världen och samtidigt kanske hon kan väcka sin dotter till liv? Hon börjar frälsningen på sin avdelning där hon har hittat en troende i vårdaren Sami som får bli hennes första lärjunge. 
Samtidigt kämpar hennes make John och deras två söner för att få henne tillbaka till familjens verklighet; en familj som faller samman med en man som behöver sin älskade fru och barnen som saknar sin mamma.
När Bernice rymmer tillsammans med Sami blir deras relation mer destruktiv och flykten alltmer desperat. Kan hon hitta tillbaka till sig själv och sin familj? Hur vet man vilken värld som är verklig och vilka beslut tar man om man inte vill inse sanningen?

Johanna Nilsson, född 1973, debuterade 1996 med den uppmärksammade och kritikerrosade Hon går genom tavlan, ut ur bilden.Hon har därefter utkommit med ytterligare 15 böcker i olika genrer. Hon har tilldelats Per Wästberg-priset, Karin Boyes Litterära pris och Gustaf Frödings stipendium och hennes böcker har översatts till tio språk. 
Jag är den som skall komma är hennes nionde roman.

Det finns någonting i varje bok av Johanna Nilsson som tilltalar mig. Ett djup som sällan beskrivs och som hon beskriver så oerhört bra. Hennes språk är enkelt att förstå men när jag läser så känns det som om det finns så mycket mer mellan raderna vilket det också gör. Det finns inte en verklig värld utan flera. Ibland blir jag som läsare säker på att den värld som Bernice lever i, det är den som är den verkliga och alla andra har fel. Men så finns det tillfällen då jag  tycker att allt är väldigt tragiskt, så mycket att jag önskar att jag kunde banka in lite vett i henne, rista henne tills hon förstod att allt det som hon tror är helt crazy.
Boken beskriver även
miljön på ett mentalsjukhus, allt ifrån ömsint och beundransvärd personal till hemska överläkare som utnyttjar sin position.
Det finns ett förlösande slut i den här boken, ett slut som Bernice behöver och för att vi läsare ska kunna gå vidare.

Avslutar med ett lite tragikomiskt utdrag ur boken.

En av kvinnorna i serveringen kommer fram och frågar hur jag mår.
- Tack bra, säger jag. Och du?
- Det är bra med mig, säger hon och ler. Jag är mer orolig för dig. Kan jag hjälpa dig på något sätt?
-Tror du på mig?
Frågande uppsyn.
- Genom alla mörker ska jag bära dig, säger jag. I smärtans tid delar jag smärtan med dig. I glädjens tid delar jag glädjen.
- Vad har du tagit? säger hon. Något hallucinogent?
-Din färg är gyllene. Du har anlag för att bli ängel. Om du vill kan jag skriva en rekommendation till dem som sköter rekryteringen.
Kvinnan skakar på huvudet och frågar om jag vill ha hjälp att komma i kontakt med psykiatrin. Jag tackar nej.

torsdag 16 april 2015

I ljusets makt del 1 - Leigh Bardugo

Betyg: BBBB
(av fem möjliga)


Förlag: Gilla Böcker
Utgivningsår: april 2015 (danskt band)

Antal sidor: 295 sidor
ISBN: 978918663481
 Alina Starkov är en ung, fattig och föräldralös tjej som har växt upp i det krigshärjade landet Ravka- ett rike som en gång varit mäktigt och välmående men som nu drabbat av fattigdom och krig.
Under en resa attackeras hon och hennes bäste vän Mal och en kraft som hon inte visste att hon hade väcks till liv. Hon kan frammana solljus, en kraft som kanske kan rädda landet från Skuggsänkan, ett stort område hemsökt av monster och helt täckt av mörker, som bara växer. Alina förs genast till det magiska brödraskapet Grishan, och hos dem öppnar sig en ny värld för henne, en värld av makt och magi, mörker och ljus. Flickan Genya blir hennes bäst vän, Botkin lär henne allt om hur hon kan bli den bästa krigaren och den gamla kvinna Baghra lär henne kontrollera och bemästra sin kraft. Där finns också Grishans mystiske och mäktige ledare; Skuggmästaren, en man som både skrämmer och fascinerar Alina, tillsammans kan de förändra världen.
Men vågar hon lita på honom?


Leigh Bardugo är född i Jerusalem, uppvuxen i Los Angeles och bor idag i Hollywood. 
Hon är utbildad vid Yale och har vid sidan om sitt författarskap även arbetat inom journalistik, reklam och som makeupartist i filmbranschen.
I ljusets makt (Shadow and Bone) är hennes debutroman och den första delen i Grisha-trilogin.


Del 2: Stormens öga utk. sep 2015
Del 3: Ur askan utk. mars 2016

Det är lätt att knyta an till bokens huvudkaraktär Alina, även om den värld som vi upplever i boken inte är riktigt fullt så lik den värld som vi själva lever i (eller kanske inte så olik ändå!?)
Att upptäcka att man har en magisk kraft, men att inte riktigt veta hur man bemästrar den och att dessutom ha allas ögon på sig från att ha varit en i mängden kan vara nog så jobbigt. Alina befinner sig i en helt ny värld med en annan typ av människor och med ett krav på sig att hon ska var den som räddar deras rike från undergång. Den ensamhet, utsatthet, avundsjuka och press som hon utsätts för beskrivs väldigt bra. Men boken är inte alltigenom mörker. Även om hon befinner sig i en mörk värld så finns det även ljus och medmänsklighet, speciellt i relationen mellan henne och vännen Mal samt hennes nya vän Genya.
Ett bra betyg är även att jag tycker mig ana en viss likhet med böcker jag läst tidigare; serien De utvalda av Kristin Cashore.

Ser med spänning fram mot uppföljarna!
Tack till gilla böcker för läsexet!

tisdag 31 mars 2015

Sandmannen - Lars Kepler

Betyg: BBBB+
(av fem möjliga)

Bokförlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: okt 2012 (inbunden)
okt 2013 (pocket)
Antal sidor: 518 sidor
ISBN: 9789100130169 (inb)
9789175032313 (pocket)

En ung man hittas gående på en hög järnvägsbro en kall vinternatt i Stockholm. Han har legionärssjukan och är svårt nerkyld. På Södersjukhuset visar det sig att han är dödförklarad sedan sju år. Mannen var ett av seriemördaren Jurek Walters sista offer innan han greps av kriminalkommissarien Joona Linna. Jurek Walter dömdes till rättspsykiatrisk vård och total isolering.
Var har den unge mannen befunnit sig hela tiden? Hans oväntade vittnesmål där han berättar att hans syster Felicia fortfarande lever och hålls fången någonstans,  gör att det gamla fallet måste tas upp igen. De har inte många ledtrådar att gå på och det är bråttom.
Polisen bestämmer sig för att någon måste ta sig in på den slutna avdelningen och vinna seriemördarens förtroende för att ha en chans att rädda Felicia innan det är försent.

Lars Kepler är en pseudonym för de svenska författarna och äkta makarna Alexander Ahndoril och Alexandra Coelho Ahndoril.
Hittills har tre böcker utkommit, Hypnotisören (2009), Paganinikontraktet (2010) samt Eldvittnet (2011). Sammanlagt är det tänkt att bli åtta romaner om kriminalkommissarien Linna.
Inspirationen till Lars Keplers böcker kommer bland annat av författarnas stora intresse för spännings- och thrillerfilm. I tjugo år har paret sett minst en film om dagen.
Under 2010 var Lars Kepler en av de tio mest sålda deckarförfattarna i Europa. Bara i Sverige har de två första böckerna redan sålts i över 1 miljon exemplar.

Det här är den första boken som jag har läst av Kepler och jag måste säga att jag blev överväldigad över hur bra skriven den är, då jag hade hört väldigt spridda åsikter om de tidigare utgivna böckerna. Kanske är det också därför som jag har väntat så länge med att faktiskt läsa något av Kepler. Dock sägs ju detta vara den bästa av de utgivna titlarna.
Det finns ett bra tempo i boken och ständigt väcks det nya frågor kring de olika karaktärerna, vad som har hänt och vad som kommer att ske härnäst.
Joona Linna, Sara Bauer,Reidar Frost och Anders Rönn är alla karaktärer som man verkligen får lära känna på djupet, ju längre in i boken man kommer. Jurek Walter fungerar som en spindel i nätet för hela berättelsen, karaktärerna som samlas kring honom av olika anledningar och som man lär känna tack vara hans agerande.
Jag vill inte gå in alltför mycket kring varje karaktär och deras historia för jag tycker att ni själva ska läsa boken och fascineras av hur duktig Kepler är på att gestalta och skapa dessa personer.
Det som väckte en stor oro inom mig när jag läste boken var vilken stor makt läkaren Anders Rönn har över medicineringen av patienterna. Hur en läkare alltid har rätt och om en intagen vägrar medicinering kan den bli tvångsmedicinerad. Jag hoppas innerligt att det inte är så fullt ut i verkligheten. Då gäller det att det är rätt man för jobbet.
Det fanns dock en mindre petitess som störde mig igenom hela boken: kapitelindelningen. Boken har 183 kapitel och en lite längre epilog i slutet. Att ha kapitel som sällan är längre än 2-3 sidor känns väldigt onödigt, speciellt om nästkommande tre känns som om de kunnat ingå i ett och samma. Smart, för läsaren som endast kan undvara några minuter åt gången, annars endast irriterande. Jag har hört ryktas om att detta beror på att paret Ahndoril skriver vartannat kapitel, men jag är ej säker. Tur för dem att boken är oerhört bra skriven och att man gärna sträckläser den, så de är förlåtna.
Har ni inte läst detta bok så tycker jag absolut att ni ska göra det!